fnitterflickan

Bedrövligt det här med uppdateringen, jag ursäktar. Livet leker och nu ska jag springa iväg för att möta Moa och Sara! Gott nytt år på er! Tusan pussar och kramar.

Här kör vi en mångkulturell helg med både chanukka och jul. Så ekumeniskt va. Hur som helst ska jag nu däcka i min säng för att imorgon vakna på en av årets bästa mornar. Idag har jag varit en riktig husmor och bakat massormassor, skrattat högt och länge, klätt granen, markerat allt i tv-bilagan jag vill se fram till den 29:nde lyssnat på julmusik, beatles och håkan och upptäckt till min stora förvåning att min mor diggar honom, plirat på rim o.s.v.

Idag har jag varit hemma hos min farmor och farfar och hjälpt min farmor med pynt och pyssel till hennes födelsedag som infaller på juldagen. Samtidigt får jag lyssna på massa historier, varifrån saker och ting kommer, hur min pappa och hans syskon var när de var små och hur saker ligger till här i världen idag. Skvaller. I min farmor och farfars hus har tiden stått stilla. Överallt finns massa med saker, gamla som nya. Inget slängs. Aldrig. Och jag tycker så himla mycket om dom att det gör ont att tänka bara något år framåt. Hur som helst hittade jag idag när jag var där en kaffekanna som jag velat ha så länge, ovetandes att min farmor och farfar hade en som de inte använde, min mormor har en likadan i småland och varje sommar tänker jag att den en dag måste bli min. Och självklart fick jag ta den med mig hem. Det här är min första givna pryl i mitt framtida hem.

I torsdags slutade jag redan vid ett med en lättnadskänsla som hette duga. Efter lite häng kvar i skolan begav jag och moa oss in till stan. Efter inköp av gosigaste tröjan, lite provning av skor, konstaterande om parfym, lite titt på NK, en promenad å sånt bra satte vi oss och drack supermegagod juice på Tullys. Mötte sedan upp finaste Sara för att åka hem till mig. Vi hade nämligen bestämt oss för att ha bastutsovaövergos så efter god lång middag hoppade vi in i bastun stekte oss röda. Somnade till love actually med varsitt leende på läpparna vetandes att imorgon blir det lov. Vaknade såg på julkalendern, sov lite till gick upp, åt mumsig frukost

Så jävla tillfreds med livet att det är absurt. Bloggar bättre när tid dyker upp. (stressigt med jullov, eh)

Sedan jag bloggade senast har jag varit på Gamla Stans julmarknad och smakat på allt som man fick smaka på, skrattat och traskat vidare med de bästa och landat på café Fåtöljen och druckit kanelte, diskuterat allt möjligt som opererade bröst och annat bra. Så himla fint hur glad jag blir av de människorna. Legat i Henriks soffa tätt intill och tittat på Masterchef och låtit tiden gå. Pratandes med emma i telefon tittat upp på henne där hon sitter som en ängel i hennes fönster när jag går hem från spårvagnen alldeles för sent för en vardag. Haft sovmornar, luktat te och diskuterat koppar, upptäckt att två av mina jeans gått sönder på exakt samma ställe och tänkt "vafan" och sen blivit lite glad för att jag kommer behöva köpa nya, även om ett par är mina favoriter. Shoppat loss på ÖoB och Claes Ohlsson till mitt bildprojekt som nu ser ut såhär

Att vakna upp i en litenliten lägenhet på Bondegatan som snarare känns som Paris med den perfekta inredningen, lagom detaljer ändå inte plottrig, i samma säng som den bästa killen man vet efter en kväll där klockan och yttre världen inte existerar. Där det är fyra munnar och åtta ögon, en box vitt, extremt god mat och skrattgitarrkaffetedjupaytligasamtalglöggdiskussionermacarons.

ja så låter det när mina föräldrar tränar wienervals och jag försöker få ihop en helvetisk uppsats. Jag undrar om min pappa har någon talang inom dans. Aja klackarna i taket, ska man gå på nobelfesten får man ju inte skämma ut sig genom att inte kunna dansa med sin bordsdam. Gulligt. Är dock inte stressad fast jag är långt ifrån färdig och det är vanvettigt. Det här kommer säkert sluta med ångetstressångerirritation osv men men. Jag har klarat sistaminutengrejer innan så då ska jag bannemig klara det här med. Är så taggad på helg att det inte finns och om en vecka får jag jullov. Nu säger jag FKB så hörs vi imorgon eller nåt.

Sms som timar så fintochbra att det gör hela dagen, kvällen att man rodnar och måste läsa om avsändaren för att förstå. Och man tänker, är det här en tillfällighet eller verkligen bestämt att just ikväll var det dags att jag äntligen fick det. När jag hade tänkt si, och så på tunnelbanan hem. När jag bara la ner tanken och inte orkade spekulera med mig själv. Ja sådana sms hörrni, dem kan man inte få nog av.

Sitta på tunnelperrongen med molly och prata killar för att samtalet på väg från skolan blev så bra så man måste fortsätta, låta massa tåg åka förbi fast det inte gör något, skypa med världens gosigaste sara som skelar rakt in i kameran å är så söt att man vill äta henne, lyssna på ted gärdestad och förtränga skoluppgifter. Ligga i den bästa utav de allas nya, breda, underbara säng få kloka råd och tänka: fan vad skönt att min bästis är den bästa i vårt universum och det som hittills har känts ohanterligt blir plötsligt så jäkla självklart å nästan roligt att ta tag i.